Röysö

Röysö

Röysö har en areal på 0,75 km2 och ligger ca 22 km öster om Helsingfors. Det högsta berget Kummelberg, Högberget eller ”Högis” höjer sig ca 27 m över havet. På berget finns ett röse som enligt Arkeologiska kommissionens undersökning 1934 förmodligen härstammar från bronsåldern. Ifall man skulle ta sig en promenad på strandkallan runt holmen så skulle man få gå ca 7 km.

Karta över Röysö

Platser och namn av Nils-Erik Bäckblom
Klicka på de röda och blå bollarna för att zooma in på kartan

Ortsborna

Jordarna i Sibbo skärgård, skiftades 1841 mellan bondgårdarna på fastlandet. I princip blev gårdarna då också ägare till markerna och fiskevattnen i skärgården. Skärgårdsborna var obesuttna torpare som betalade arrenden till bönderna uppe i byarna med främst ved och fisk.

Under autonomitiden (1809-1917) kallades många av skärgårdspojkarna in till militärtjänstgöring i Ryssland. Alla som svurit tsaren trohetseden var inte så förtjusta över utvecklingen i Finland efter revolutionen.

Gubbe sitter på en sten

Wille "Int ett skott har smälli för Finlands Frihet"

I övrigt var livet oftast ett hårt slit. Alla måste hjälpa till. Ifall de egna krafterna inte räckte till så kunde man anställa en dräng eller adoptera ett fosterbarn. Ifall man adopterade flera så hade endast en rätt att ärva och anta fosterföräldrars namn eftersom en fiskelägenhet inte ansågs kunna försörja mera än en familj.

Hästen drar plog Fyra män sitter bland skjutna fåglar

Det hårda livet och de starka kraven fostrade till frälsning och sträng moral. Förutom bibelläsning var Marthornas handarbetskvällar uppskattade händelser. Alla ville emellertid inte höra till Pingstvännerna eller Missionskyrkan. I glesbygden var det dessutom ofta också rätt svårt att finna en lämplig livskamrat.

Man sitter i en roddbåt

Frans "Åldern betyder ingiting, bara kärleken är ömsesidig"

När torparlagen trädde i kraft kunde skärgårdsborna lösa in sina arrenden i skärgården. De som hade stora marker att sälja blev förmögna medan de som saknade blev utan.

Bild av Gumbotorpet Gumbostrand fick sitt namn av Gumbotorpet

Så småningom växte en helt ny infrastruktur fram med producenter, klienter och näringar som alltmera fokuserade på rekreation och sommargästernas behov. Detta tills allt flöt samman till en enda unik skärgårdskultur som vi en gång delade tillsammans. Läs mera om hur det hela gick till genom att klicka här och beställ boken

Sommargästerna

Vid sekelskiftet härskade det en befogad rädsla för olika farsoter. Allt man kunde göra var att värna sig om en god hälsa. Till det naturromantiska idealet som växte fram i tiden hörde en sund själ i en sund kropp (mens sana in corpore sano). Villastäder, orangerier och prunkande trädgårdar i bebyggelsen kring Helsingfors blev allt vanligare. Barnen skulle fostras till fria individer och härdas genom sol, bad och fysiska sporter som exempelvis tennis och segling, mammorna skulle ansvara för sällskapslivet, papporna för försörjningen av familjen och tjänstefolket för hushållet.

Kvinna vid en segelbåts rodder

Den första emanciperade kvinnan i Helsingfors landade på Röysö (i början av 1930-talet).

Minister sitter i en båt

Tätt följd av den elegantaste ministern.

Segelbåt på havet

Allt medan Sibboskutorna lastade latrin i Helsingfors som användes som gödsel på gårdarna på returen.

Många av de första parcellägarna var högt utbildade personer som hade inflytelserika poster inom samhället

En man och en kvinna En man med ett får på ängen

En del inom medicinen, andra inom sjöfarten. Somliga var så driftiga att de kombinerade nytta med nöje och startade egna affärsverksamheter

En rad människor utanför en fabrik Bild av norkulla kaj Norrkulla färja

Allt från hönserier som exporterade ägg till Tyskland, korkförslutningar till läskedrycksflaskor, turisthotell och ångbåtslinjer. Till sist beslöt man sig för att dra en elektrisk järnväg från Helsingfors till Borgå. Men projektet misslyckades.

När föräldrarna så småningom började lugna ner sig var det barnens tur. När skolorna var slut den sista maj så föstes vi ut i skärgården.

Barn leker på en strand En pojke åker vattenbräde Barnen ute och tältar

Där fick vi simma, segla, paddla, spela ”purkista” och leka bäst vi ville. Allt förutsatt att vi hjälpte till, sa vart vi gick, kom hem och äta när maten var färdig och lade oss i våra egna sängar på kvällen.

Man kör med motorbåt Ungdomen ute på seglats Två pojkar vid Söderskär

Förutsatt att ingen hade kört eller seglat iväg för att tälta förstås

Båten lastas med barn Båten lastas med korgar

Den sista augusti var det sedan dags att sätta sig på skolbänken för att vänta på sportlovet. Då bar det av ut över isarna igen.

Familj ute och skidar Hästen drar en släde på isen

Läs mer om Norrkullaloppet, butiksbåtarna och oförglömliga utflykter till Söderskär. Köp boken genom att klicka här.